När semesterlagen kom 1938 hade alla rätt till två veckors ledighet per semesterår. Nu är det 25 dagar som gäller. Enligt vissa kollektivavtal har man rätt till ännu längre semester, men det är aldrig tillåtet för en arbetsgivare att förhandla fram kortare semester.
Semesteråret löper mellan 1 april och 31 mars året därpå, och intjänandeåret är motsvarande tid året dessförinnan. Det betyder att den sista april ska semesterdagarna finnas redovisade på lönebeskeden.
Hur semesterlönen beräknas beror på vilket kollektivavtal som är aktuellt.
SÅ HÄR RÄKNAR DU FRAM SEMESTERLÖNEN!
Det finns två regler:
- Sammalöneregeln
När? Sammalöneregeln får du använda för anställda som har en fast vecko- eller månadslön.
Hur? Enligt regeln består semesterlönen av den aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg. Semestertillägget per dag är 0,43% av månadslönen för anställda med månadslön, och 1,82% av veckolönen för anställda med veckolön.
Kom ihåg! Om den anställda har rörliga lönedelar, som exempelvis provision eller ob-ersättning, är semesterlönen för dessa lönedelar 12% av den anställdas sammanlagda rörliga lön under semesteråret. Om den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst 10%av den anställdas totala lön under semesteråret ska du använda procentregeln i stället för sammalöneregeln vid beräkning av semesterlönen.
Exempel: En anställd har en månadslön på 25 000 kronor.
25 000 × 0,0043 = 107,50 kronor per semesterdag utöver ordinarie månadslön.
- Procentregeln
När? Procentregeln skaanvändas för anställda som inte har en bestämd vecko- eller månadslön, anställda vars sysselsättningsgrad har varierat under intjänandeåret och anställda med en hög andel rörlig lön. Du fårdock använda procentregeln för alla anställda oavsett löneform.
Hur? Enligt regeln är semesterlönen 12% av den semestergrundande lönen under intjänandeåret vid 25 semesterdagar. Om den anställda har rätt till fler semesterdagar måste du därför öka semesterlönen med 0,48% för varje extra dag.
Kom ihåg! Till den semesterlönegrundande lönen räknas inte utbetald semesterlön, vissa fall av permitteringslön och ersättning för semesterlönegrundande frånvaro.
Exempel: En timanställd har 170 000 kronor i semestergrundande lön under intjänandeåret och har rätt till 25 dagars semester.
(170 000 × 0,12) /25 = 816 kronor per semesterdag.
Tänk också på att ett kollektivavtal kan haandra beräkningssätt, om företaget tecknat ett sådant.
Liten semesterordlista:
Semesterlön: Ersätter den ordinarie lönen under semester.
Semestertillägg: Extra tillägg på semesterlönen när sammalöneregeln tillämpas.
Semesterersättning: Betalas ut månadsvis vid tillfällig eller tidsbegränsad anställning. Betalas också ut när en anställning avslutas. I det fallet omfattar semesterersättningen återstående semesterdagar för innevarande år, samt sparad semester från tidigare år.
Förskottssemester: Arbetsgivaren kan ge betalda semesterdagar i förskott till en anställd. Dessa skrivs vanligtvis av efter fem års anställning, men fram till dess är det pengar som lånas av arbetsgivaren, något som kan vara viktigt att komma ihåg som anställd om man slutar inom fem år.
Semesterskuld: Den skuld som företaget har till sina anställda gällande intjänad semester. Det är viktigt att den bokförda skulden stämmer överens med siffrorna i löneprogrammet.
Hur kan vi hjälpa dig? På #åretsframtidsbyrå arbetar lönekonsulter och -specialister som har koll.
